– Det finns massiva hälsoproblem kopplade till elektronikskrot i Pakistan, samtidigt som skrotet försörjer tusentals människor, säger Shakila Umair.

Resultatet av den sociala livscykelanalysen visar att hanteringen av elektronikskrot enbart har negativa effekter. Människor plockar isär utrustningen för hand. De bränner sladdar för att utvinna koppar, och doppar gamla kretsar i syra för att utvinna dyrbara metaller guld och silver. Arbetarna, både män och kvinnor, är mellan 6 och 50 år gamla. De andas in giftiga gaser varje dag, och saknar helt kunskap om hur detta påverkar deras hälsa.

De som arbetar med elektronikskrot i Pakistan saknar helt sociala förmåner och hälsovård. De arbetar i genomsnitt 12 timmar per dag, sex dagar i veckan. Myndigheterna tar inget ansvar för deras hälsa.

Samtidigt skulle små medel göra stor skillnad. Handskar och munskydd är exempel som skyddsutrustning som skulle förbättra deras arbetssituation väsentligt, men som de inte har råd med själva.

– Trots att det finns internationell lagstiftning hamnar elektronikskrotet via diverse kanaler i utvecklingsländer – enligt Naturvårdsverket även skrot från Sverige, säger Shakila Umair.

Nyligen förstärktes lagstiftningen kring elektronikskrot i både Indien och Kina. Tyvärr innebär det att mer skrot går till länder med svagare lagstiftning och mindre myndighetskontroll som Pakistan och Bangladesh. Strömmarna av skrot tar bara en annan väg. Import av elektronikskrot är illegalt i Pakistan, men produkterna kommer in i landet under andra namn. Det vanligaste är att skrotet märks upp som ”andrahandsutrustning”.

– På sätt och vis är det inte dåligt att elektronisk utrustning skickas till Pakistan. Det kan ju användas av personer som inte har råd att köpa en helt ny dator. Från ett hållbarhetsperspektiv kan det därmed förlänga produktens livslängd, vilket är en positiv sak. Trots det är elektronikprodukterna vanligtvis i så dålig kondition att skrotning är det enda alternativet, säger Shakila Umair.

Problemet med elektronikskrotet i Pakistan är att man återvinner det på ett mycket miljö- och hälsofarligt sätt. Tusentals personer riskerar sin hälsa, och vattendrag, luft och jord blir starkt förorenade av processerna. Shakila Umair skulle vilja se att IT-företagen inkluderar arbetsvillkoren för människor som hanterar elektronikskrot i sitt arbete med Corporate Social Responsibility, CSR, även om de befinner sig långt ned på produktionskedjan.

Shakila Umairs forskning har bedrivits vid Centre for Sustainable Communications på KTH.

Vetenskaplig artikel: Umair, Shakila; Björklund, Anna; Ekener Petersen, Elisabeth (2013) Social Life Cycle Inventory and Impact Assessment of Informal recycling of Electronic ICT Waste in Pakistan. To be presented at ICT4S Conference, Zurich, 14-16 February 2013. Ladda ned artikeln!

För mer information, kontakta Shakila Umair på +46 73 – 976 80 53, shakila@kth.se eller Bernhard Huber, bhuber@kth.se, +46 8 790 6452.

Text: Malin Picha. Bearbetning: Peter Larsson

Det är ICT-skolan med Anne Håkansson i spetsen samt och Mattias Höjer på Centre for Sustainable Communications vid KTH som främst håller i trådarna. Detta tillsammans med KES International.

Konferensen är av internationell karaktär med många utländska forskare, men också en hel del vetenskapskvinnor och -män. KTH kommer att finnas på plats och presentera sitt arbete. Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys samt vicerektor för hållbar utveckling vid KTH, är en av huvudtalarna på måndag.

Här hittar du allt du behöver veta om SEB’12: seb.sustainedenergy.org

För mer information, kontakta Bernhard Huber på 08 – 790 64 52 eller bhuber@kth.se.

Text: Peter Larsson

Området är lite kontroversiellt eftersom vissa forskare hävdar att man ska hålla isär miljö och hållbarhet med sociala frågor.

Trots detta har Elisabeth Ekener-Petersen på Centre for Sustainable Communications på KTH lyckats utveckla och genomföra en livscykelanalys med socialt perspektiv på en bärbar dator. De sociala aspekterna och konsekvenserna av tillverkning, användning och skrotning av en bärbar dator har undersökts precis som man gör i en vanlig livscykelanalys med enbart miljöaspekter.

Elisabeth Ekener-Petersen har också samlat in uppgifter om bland annat barnarbete, arbetsvillkor och påverkan på lokalsamhället från ett 30-tal länder. Det är den typen av aspekter som ingår i sociala livscykelanalyser. Att hitta och kritiskt granska sina källor har förstås varit en stor utmaning i sammanhanget.

Resultaten presenteras till skillnad från andra livscykelanalyser inte i form av siffror. Det går helt enkelt inte att värdera sociala aspekter på det viset. I stället har forskarna tagit fram egna sätt att presentera resultatet av analysen. Framför allt går det ut på att identifiera så kallade “hotspots” där ett land med stor betydelse och en problematisk frågeställning sammanfaller.

Forskningsresultaten är tänkta att hjälpa exempelvis konsumenter att välja bra leverantörer till olika produkter. Man kan få en bättre bild av vilket socialt avtryck som ett företags produkter ger, och se detta som ett komplement till ett mer traditionellt sätt att göra livscykelanalyser för att beräkna klimatpåverkan.

Då leverantörer inte alltid bistår med information och faktiska data rörande tillverkningen så har forskarna fått göra en tänkt leverantörskedja för datorn. Man har tittat på vilka länder och leverantörer som komponenter och material generellt sett kommer ifrån, och sedan har Elisabeth Ekener-Petersen kartlagt processerna kring datorn.

Översättning och bearbetning: Malin Picha och Peter Larsson

Referenser

Ekener-Petersen, E., Finnveden, G. (2012) Potential hotspots identified by social LCA — part 1: a case study of a laptop computer. The International Journal of Life Cycle Assessment. DOI:10.1007/s11367-012-0442-7

Ekener-Petersen, E., Moberg, Å. (2012) Potential hotspots identified by social LCA – Part 2: Reflections on a study of a complex product. The International Journal of Life Cycle Assessment. DOI:10.1007/s11367-012-0443-6

Info

För mer information, kontakta Elisabeth Ekener-Petersen på 08 – 790 85 06 eller elisabeth.ekener.petersen@abe.kth.se.

Se även den engelska versionen: Identifying social hotspots with life cycle assessment 

Teo Enlund och Sara Ilstedt. Foto: Anneli Nygårds

Pressmeddelande, 21 maj 2012

Designbranschen har en nyckelroll i omställningen mot ett hållbart samhälle. Det berättar professor Sara Ilstedt och forskaren samt industridesignern Teo Enlund som startat Green Leap, en arena för design och hållbar utveckling på KTH.

– Design behövs inom hållbar utveckling. Design har en central funktion i produktutveckling men kan också påverka köpmönster och beteenden. Hållbar design behövs om vi ska få ett fungerande hållbart samhälle, säger Sara Ilstedt.

Med det menar hon att designern genom att förstå människors behov och drivkrafter kan skapa attraktiva och bättre alternativ till produkter än de som finns idag.

– Att leva hållbart ska vara enkelt och attraktivt och passa många olika livsstilar, inte bara de mest miljöintresserade. Ett bra exempel är Toyota Prius. Bilen säljer inte bara på låg bensinförbrukning och låga utsläpp. Den lanserades som ett av Toyotas flaggskepp med hög kvalité, både snygg, ekonomisk och bekväm, säger Sara Ilstedt.

Hon tillägger att det finns många outforskade områden vad gäller design och hållbar utveckling, sådana som Green Leap nu avser adressera.

– Om till exempel ett energisystem byggt på förnybar energi i framtiden ska fungera behöver människor styra sin energiförbrukning beroende på hur mycket vind- och solel det finns. Problemet är bara att det är jättesvårt att veta hur hög elförbrukningen är om man inte vet vad som drar el. Här kommer hållbar design in, att utforma produkter så att elförbrukningen syns enkelt och tydligt, säger Sara Ilstedt.

Det finns dock avsevärt mycket mer än så att göra för att få till omställningen mot ett hållbart samhälle, och det är här den  jättestora utmaningen återfinns, lägger hon till.

Syftet med Green Leap är vidare att föra samman designers med miljöforskare, teknisk utveckling och företag. Huvudfinansiär är  Energimyndigheten, tillsammans med KTH och Konstfack. Tanken är att driva forsknings- och utvecklingsprojekt, sprida kunskap och fungera som en mötesplats för hållbar design.

– Designer är väldigt motiverade att arbeta med hållbarhet men har ofta inte kunskap eller resurser att göra det fullt ut, fortsätter Teo Enlund. Vi har fått en enorm feedback. De här frågorna är så oerhört aktuella och man inser vikten av att arbeta tvärvetenskapligt, säger Teo Enlund.

Green Leap blir en del av CESC, Center for Sustainable Communications, ett Vinnovafinansierat centrum på KTH som forskar inom media och informationsteknik kopplat till hållbarhet.

– Genom CESC får vi direkt tillgång till några av Sveriges främsta miljöforskare. Det är en enorm tillgång för oss och för våra partner inom designbranschen, säger Sara Ilstedt.

Andres Muld, tidigare generaldirektör på Energimyndigheten menar att teknikutveckling måste kompletteras med satsningar på forskning om hur människor kan ändra beteende och bli mer medvetna om sin energikonsumtion.

– Design är väldigt viktigt i den utvecklingen, säger Andres Muld.

På tisdag den 22 Maj arrangerar Energimyndigheten ett seminarium om energieffektivisering i vardagen. Därefter invigs Green Leap av Andres Muld samt Peter Gudmundson, rektor på KTH och Maria Lantz, rektor på Konstfack.

– Nu ser vi fram mot att bygga upp ett starkt nätverk med alla som vill arbeta med de här frågorna, avslutar Teo Enlund.

För mer information, kontakta Sara Ilstedt på 070 – 798 78 30 eller Teo Enlund på 070 – 876 11 33.

Green Leap: www.greenleap.kth.se

Pressmeddelande på KTH:s webbplats

Pressbild i hög upplösning (6,8MB): Teo Enlund och Sara Ilstedt. Fotograf: Anneli Nygårds

Utvecklare, forskare och studenter samlas i Reaktorhallen på KTH under helt ett dygn, den 21-22 oktober, för att delta i programmeringstävlingen Stockholm Green Hackathon. Under 24 timmar ska deltagarna samarbeta framför dataskärmarna för att skapa prototyper av webb- och IT-lösningar som ska gynna en hållbar framtid.

Lösningarna kan bestå av appar, mobiltjänster och webblösningar som har med miljö och hållbarhet att göra.

Syftet med Green Hackathon är att belysa den stora potentialen för ”öppen-data-principen”, som gör miljöfakta lättillgängligt, som en viktig grund för beslut kring hållbarhet i samhället.

Green Hackathon arrangeras av KTH:s Centre for Sustainable Communications (CESC) och EIT ICT Labs.

För mer information kontakta Bernhard Huber, kommunikatör på Centre for Sustainable Communications, på telefon 08-790 64 52, eller bhuber@kth.se.

Läs mer om arrangemanget på webbplatsen:
http://stockholm.greenhackathon.com

Example from Footprinted.org

Pressmeddelande (17 okt 2011)

Viktiga miljöfakta och analyser blir nu mer lättillgängliga och användarvänliga, tack vare det nya KTH-projektet Footprinted.org.
- Den öppna databasen ger nya möjligheter för beslutsfattare att hitta aktuell miljöinformation, säger Jorge Zapico, doktorand vid KTH:s Centre for Sustainable Communications (CESC).

Kvantitativ miljöforskning är A och O för att rätt sorts långsiktiga beslut ska kunna fattas i miljöfrågor. Men forskningsresultat och analyser har alltför ofta förvarats i slutna, exklusiva databaser, vilket har krånglat till processerna för användning och formatering av forskningsresultaten.

- Vår nya, öppna, webbaserade tjänst är utformad för att förenkla processen – miljöinformation ska både vara lättillgänglig och användarvänlig, säger Jorge Zapico.

Genom Footprinted får användaren gratis tillgång till miljöforskningsresultat, och all data finns lagrad i ett enkelt och flexibelt format som lätt kan ändras i samband med utveckling av nya tjänster.

- Vem som helst kan skapa, presentera, dela och återanvända informationen, säger Jorge Zapico. Olika källor av forskningen presenteras öppet, och till skillnad från slutna databaser har inte Footprinted strategin att ge kundspecifika svar – allt är öppet för alla.

- Databasen är att betrakta som en samlingsplats för miljöinformation, förklarar Jorge Zapico.

I sin nuvarande version innehåller Footprinted livscykelanalyser av olika material, produkter och processer. I nästa utvecklingssteg ska tjänsten också innefatta motsvarande analyser gällande enskilda konsumentprodukter.

Footprinted är resultatet av forskning inom KTH:s projekt Data Driven Sustainability, och är i dagsläget tillgänglig i betaversion på www.footprinted.org. Projektet är ett samarbete mellan KTH:s Centre for Sustainable Communications, Sourcemap Inc. och MIT Media Lab.

För mer information, kontakta Bernhard Huber, kommunikatör på Centre for Sustainable Communications, på telefon 08-790 64 52, eller bhuber@kth.se.

Med Klimatsmart pocket tar Bonnier pocket och Månpocket ett steg mot en mer miljöanpassad bokproduktion. Böckerna i denna serie produceras i Sverige för att undvika långa transporter och trycks på FSC-märkta papper. Miljöhänsyn tas vid val av format, material, processer och leverantörer. För de klimatutsläpp som inte går att undvika i bokproduktionen klimatkompenserar förlagen genom organisationen Climate Friendly.

CESC har haft uppdraget att göra beräkningar kring produktionens klimatpåverkan baserat på en typproduktion. Den studerade typprodukten är en pocketbok på 320 sidor som väger 170 gram. Enligt CESCs beräkningar genererar denna bok utsläpp motsvarande 0,12 kg CO2ekvivalenter per bok eller 0,73 kg CO2ekvivalenter per kilogram bok. Detta kan jämföras med en tidigare studie av en bok med hårdpärm där utsläppen motsvarade 1,2 kg CO2ekvivalenter per bok.

Resultaten presenteras i CESCs rapport Klimatpåverkan från konceptet Klimatsmart pocket av Maria Enroth, Clara Borggren och Åsa Moberg.

Läs mer om Klimatsmart pocket på Bonnier pockets webbplats och Månpockets webbplats. Se även deras pressmeddelande.

Många företag har tydliga policys som syftar till att antalet affärsresor ska minska till förmån för ”resfria” videomöten. Ett forskarteam på KTH Centre for Sustainable Communications (CESC) har tittat närmare på faktorer som kan avgöra om resor ersätts med videomöten eller inte.

Forskarna har samarbetat med fyra stora medieföretag i Sverige för att identifiera drivkrafter och hinder för videomedierad kommunikation.

- Vi kunde snabbt konstatera att videomöten ersätter affärsresor först och främst för att spara tid och pengar, säger Minna Räsänen, en av forskarna på CESC.

Miljön är mindre viktig när man väljer mellan affärsresa eller videomöte, trots att många policys lyfter fram just miljön som huvudargument.

Andra, mindre påtagliga faktorer som avgör valet är ofta individuella.  Det kan handla om anställdas rädsla för krånglande teknik eller obekväma situationer när kameror, headsets och annan utrustning ska hanteras.

Ett genomtänkt val av möteslokal är också viktigt.

- Det kan vara ett misstag att placera videokonferensutrustningen i den mest populära möteslokalen. Då konkurrerar videomöten med vanliga fysiska möten om lokalutrymme, säger Minna Räsänen.

Det är effektivt, både ekonomiskt och miljömässigt, om videokonferensutrustningen placeras i lokaler som är tillgängliga och bokningsbara för många anställda. Då ökar chansen att videokonferenserna ökar i antal och att inköpet av utrustningen blir lönsamt, samt att fler resor ersätts i praktiken.

–

För mer information, kontakta Centre for Sustainable Communications kommunikationsansvarige Bernhard Huber på 08 – 790 64 52 eller bhuber@kth.se.

Läs mer

Artikeln Meeting at a distance: Experiences of media companies in Sweden har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Technology och Society och är ett resultat av CESCs forskningsprojekt Newspaper companies and ICT from an environmental perspective. Projektet pågick under 2009 och 2010 i samarbete med Bonnier, Stampen och Tidningsutgivarna (TU).

CESCs forskning kring drivkrafter och hinder för införande och användning av medierade möten fortsätter i ett det nya projektet Drivers and barriers for mediated meetings.

Malin Picha från Tidningsutgivarna har skrivit en populärvetenskaplig sammanfattning av projektet: Läs Distansmöten sparar pengar åt medieföretag, Miljövinster en sidoeffekt – inte ett primärt motiv.

KTH-forskaren Jorge Zapico har utvecklat en applikation för att beräkna klimatpåverkan av enskilda webbplatser. Applikationen heter Greenalytics och matchar dagsfärsk webbstatistik med miljödata. Det visar sig att KTH:s webbplats står för sju ton koldioxid varje år.

- Med Greenalytics introducerar vi ett miljötänk för webbplatser, säger Jorge Zapico på KTH:s Centre for Sustainable Communications (CESC).

Hans applikation avslöjar vilka utsläpp infrastrukturen bakom webben genererar. Elförbrukningen från servrar, routrar och från användarna, dvs de som surfar in på en webbplats, påverkar klimatet, särskilt i länder med hög andel kolkraft i elmixen. Enligt Greenalytics står KTH:s webbplats, som är bland de 100 största sajterna i Sverige, för sju ton koldioxid varje år. Det motsvarar klimatpåverkan från 40 000 kilometers bilåkning eller 70 timmars flygresande.

Greenalytics är en så kallad mashup som sammanställer information från olika källor och beräknar ett resultat i realtid. Den använder sig av statistisk från Google Analytics, ett av världens mest använda analysverktyg som mäter hur många besökare en webbplats har, och av aktuell miljödata från bland annat KTH-forskning.

- I min forskning vill jag illustrera vilka möjligheter som finns när databaser öppnas upp och tillhandahåller data i standardiserat format som i sin tur kan kopplas till miljödata. Vet man om en produkts klimatpåverkan kan man också minska den, säger Jorge Zapico.

Jorge Zapico ger slutligen tips på hur man kan minska webbens klimatutsläpp:

- Varifrån elen till servern kommer är den viktigaste aspekten som lätt går att påverka. Välj en server som ligger i ett land med bra elmix som Sverige. Om servern drivs av miljömärkt el är det ännu bättre. Det är också viktigt att bygga lätta webbplatser som inte behöver ladda tungt innehåll.
—

För mer information, kontakta Centre for Sustainable Communications kommunikationsansvarige Bernhard Huber på 08 – 790 64 52 eller bhuber@kth.se.

Länkar

Greenalytics (Website)

Greenalytics: A tool for mash-up life cycle assessment of websites (Artikel)

Persuasive services (Forskningsprojekt på CESC)

Jorge Zapico (royalty free bild på Flickr)

Greenalytics skärmdump

Kommunikationsbranschen producerar inte bara pixlar och bytes. Sammanlagt står IT- och telekomsektorn tillsammans med mediesektorn för 3 procent av världens totala klimatpåverkande utsläpp. Det är resultatet av den första heltäckande akademiska studien av kommunikationssamhällets globala klimatpåverkan.

Åsa Moberg, forskare på Centre for Sustainable Communications (CESC)

Siffrorna presenteras av ett forskarteam på KTH:s Centre for Sustainable Communications där representanter från KTH, Ericsson och TeliaSonera ingår.

Enligt studien stod IT- och telekomsektorn 2007 för 1,3 procent av världens totala klimatpåverkande utsläpp vilket motsvarar 620 megaton koldioxidekvivalenter (CO2e). Medie- och underhållningsbranschen stod för 1,7 procent av världens klimatpåverkande utsläpp eller 820 megaton CO2e. Sammanlagt ger kommunikationsbranschen upphov till 3 procent av världens totala klimatpåverkande utsläpp vilket innebär 1 440 megaton CO2e.

Teamet bakom studien tog ett samlat grepp om hela kommunikationsbranschen vilken inkluderar data, mobiltelefoni, fast telefoni, TV, tryckta medier och andra medieprodukter (musikspelare, digitalkameror, spelkonsoler, med mera). I siffrorna ingår också den faktiska IT-infrastrukturen (nätverk och datacenter) som krävs för att möjliggöra de globala tjänsterna.

Ett intressant delresultat är att tillverkningen av kommunikationsteknologi står för en relativt stor andel av de totala utsläppen, men fortfarande står driften för cirka dubbelt så mycket totalt sett. Ett tydligt exempel är TV-användningen som förorsakar tre gånger så stora klimatutsläpp som tillverkningen av TV-apparater och andra TV-relaterade produkter.

– Det finns en stor potential att minska energiförbrukningen för konsument- och nätverksprodukter. En framtida utmaning för tillverkare kan vara att minska energiförbrukningen per användare så pass mycket att sektorns globala energiförbrukning inte ökar. En halvering per användare skulle innebära att dubbelt så många människor kan få tillgång till kommunikation och media för samma energikostnad, säger Jens Malmodin på Ericsson Research.

Enligt studien fanns det 2007 över tre miljarder mobiler i användning, en miljard datorer och 1,7 miljarder TV-apparater. Idag finns redan 4,5 miljarder mobiltelefoner.

– Makroperspektivet är viktigt för att följa trenden för de produktgrupper som har störst klimatpåverkan. Även om mer energieffektiva produkter tas fram så kan en ökad mängd produkter ge upphov till negativa miljöeffekter sammantaget, säger Åsa Moberg, forskare på Centre for Sustainable Communications vid KTH.

– Samtidigt vet vi att IT-kommunikationsteknologins möjlighet att minska de globala koldioxidutsläppen är betydligt större än de utsläpp sektorn själv genererar. Men detta faktum är ingen ursäkt för att inte fortsätta arbeta med energieffektiviseringar inom sektorn, tillägger Dag Lundén på TeliaSonera.

Studien Greenhouse Gas Emissions and Operational Electricity Use in the ICT and Entertainment & Media Sectors publiceras i det kommande numret av Journal of Industrial Ecology.

För mer information, kontakta Centre for Sustainable Communications kommunikationsansvarige Bernhard Huber på 08 – 790 64 52 eller bhuber@kth.se.